Supergulligt!

Jag måste berätta om min söta unge.

När hon har en massa viktigt som hon måste säga så kommer orden hullerombuller och hon upprepar sig lite.
Hon kallar sig själv för Memina eller Mina

- jag älskar dig, melina   (sa jag, om ni inte fattade det)
-Mina mamma älkar dig Memina, mamma älskar dig mamma Mina.    Och så tittar hon på mig med allvarlig min och avslutar med en ordentlig nick och ett starkt  - Mm

Senare då hon skulle sova och jag hade sagt till henne att lägga sig ner och sova ungefär 70 gånger och vi hade pussat godnatt , både munnen, kinden, hunden och fötterna ca 30 gånger så ligger hon och pratar med sin hund.
- byta blöja, sägs med vanlig röst.
- inte byta blöja, inte byta, sägs med en hundröst (hennes egna tolkning av hundröst)
-Jo, byta blöja
-inte byta blöja, inte byta

Det där var ju sådär supergulligt att jag var tvungen att krama om henne och säga att hon var bäst i världen, vilket naturligtvis resulterade i att det blev bus och lek av alltihop och nattningen fick börja om.

Tillslut efter väldigt mycket halvhjärtade försök att natta henne och ett besök uppe för att... ja... för att hon typ sa att hon ville upp och jag hade inget bättre argument mot, så vi gick upp.

Sedan tröttnade maken och kom upp för trappan.
Melina: Vem kommer nu?
Jag: Pappa, han ska lägga dig nu
Melina sa, nej inte pappa, mamma sova och så la hon sig raklång ner i ett försök att få mig att stanna kvar.
Jag gick ner, 7  minuter senare kom maken ner och då som Melina.
Hon vet att det inte går att vela med pappa, iallafall inte vid läggningen.