Att skaffa nya vänner. (ego)

Ja, egentligen menar jag inte vänner, så som i vänner som står en väldigt, väldigt nära, utan mer kompisar.
Varför är det så svårt att få nya vänner/kompisar?

Jag och maken har nästan inga gemensamma kompisar. Vi har några stycken och när det gäller dem så är det verkligen en lyckoträff, vi trivs väldigt bra med dem, så vi ska inte klaga, men hur får man fler?

Jag har under set senaste två åren haft en regelbunden och ganska intensiv kontakt med ett tjog mammor. Vi har pratat med varandra genom vår graviditet och och bebistiden och nu... Ja nu börjar folk att jobba och det är först nu som man märker vilka som är kvar i ens liv. Vilka som kommer att vara där ett tag till, förhoppningsvis.
Det är få, väldigt få.
Är det då mig det är fel på, för andra i gruppen har ju hittat varandra. Tja, ja, så kan man ju säga, men det låter negativt.
Det är naturligtvis inte fel på mig, det är kanske bara det att min personlighet inte passar de andra. Det är såklart väldigt tråkigt, men eftersom jag är som jag är och att ändra på det tar lång tid och kräver mycket arbete, så får jag nog inse att just de människorna som inte passar ihop med mig nu, ja de kommer nog försvinna ut ur mitt liv. Tyvärr. Väldigt många av dem tycker jag mycket om, men jag är kanske kass på att visa det.
Så, hur hittar man vänner? Och när man väl hittar någon så gäller det att ha en jäkla tur om hela parkonstallationen ska fungera ihop.
På något sätt så känner jag mig lite missförstådd, eller nej, men jag känner att jag vill så mycket mer än andra vill.
Jag tror och tycker att jag försöker ta kontakt och visa att jag vill umgås, men det funkar inte, så vad gör jag för fel? Är det så att jag bara tänker det mest och inte gör så mycket som jag tror att jag gör?
Borde jag satsa mer på de kompisar som jag redan har? Försöka få ihop ett parumgänge tillsammans med dem?
Och varför är det så viktigt att umgås hela par?