-->

onsdag 2 februari 2011

bestämma, tvinga, tjata, övertala?

Jag måste sortera upp mina tankar lite.

Tvinga för mig är att man antingen handgripligen får någon att göra som man vill eller gör det på dem. Man kan även säga till ordentligt och att det mer eller mindre blir konsekvenser om de inte lyder.

Jag är inte alls för att tvinga någon. Jag vill inte göra det mot Melina och jag tror inte på den tekniken. Nu får jag naturligtvis förklara att Melina inte är överdrivet "trotsig" av sig eller på annat sätt bångstyrig, men hon säger instinktivt nej till allting, oavsett hon vill det eller inte.  Hon testar gärna om det går att slippa något och hon busar en hel del.

Nu till mina tankar.
Som sagt, helt emot tvång, om det inte handlar om något väldigt viktigt, så som viktig medicin eller att undvika en fara.

Vad gör jag då?
Vi pratar om det.
Ex nog är täppt i näsan, men vill inte "puffa" näsan. Jag pratar med henne, säger att det kommer att kännas bättre efteråt och vara lättare att andas. Erbjuder att vi kan göra det på mig också om hon vill.
Resultatet är att hon tycker att det är rätt ok att puffa näsan, den gången.

Ex vill inte ha på sig ytterkläderna.
Jag frågar om hon vill ha jacka eller overall på sig och håller fram dem båda. Hon säger nej och rusar iväg. Jag går och hämtar henne och säger att, klart att du ska ha något av det på dig, det är ju kallt ute. Då har man jacka eller overall på sig. Ska jag öppna dörrren så får du känna? Ibland öppnar vi dörren och konstaterar att det är kallt, ibland väljer hon något av plaggen direkt.

Jag väljer mina strider med stor omsorg. Jag tror att barn stärks av att känna att de kan påverka sin vardag och sin familj. Barn mår bra av att känna att även de har en viktig roll i familjen, att de stärks av att ibland faktiskt få bestämma helt vad vi ska göra. Jag Gillar Jesper Juuls tankar om att barn vill samarbeta och att de är mycket kompetenta. Mitt barn vill nämligen det och hon är mycket kompetent att fatta bra beslut.

Naturligtvis så är en del saker förbjudna här hemma, för alla. Man hoppar INTE i trappan. Man klättrar INTE på bordet osv.  Saker som jag tycker är viktiga av två anledningar, skaderisken och uppförandet.

Tjata? Vad är då tjat? Ja om man upprepar samma sak hela tiden så är det nog tjat. Den praktiserar jag en stund på kvällen då hon ska sova. Ligg ner, ligg ner, ligg ner... sedan brukar jag tröttna och hålla på att somna själv, då somnar hon också.

Övertala. Ja det gör jag ofta, avleda och övertala, om det är viktigt för mig. Eller rättare sagt om det är viktigt för situationen. Jag har ingen prestige i att få rätt eller bestämma över mitt barn. ibland spelar det ingen roll och då får hon bestämma.

Bestämma ja. En vän till mig nämnde att hon såg att det var lite det som var att vara förälder. Man bestämmer över barnet. Inte sådär hårt som jag skrev nu, men iallfall så skulle man bestämma.
Ja... Jag håller nog inte mer. Man kan visa barnet vad som är viktigt. Man kan visa barnet hur man beter sig, men att bestämma saker... Ja jo, jag bestämmer också. Man leker INTE med mina pysselsaker, för de är MINA. Man kastar inte hårda saker på varandra för då får någon ont osv. Men då försöker jag förklara och säga ifrån. Visa med kroppsspråk och tonfall att jag fick ont om jag fick det på mig osv.

Ojoj, långt som vanligt :-D
Era tankar?

2 kommentarer:

  1. Till viss del kanske det är bra om hon blir "tvingad" "tjatad på" osv...så vet hon vad det är när hon blir äldre och inte blir helt ställd då en annan person gör "det" mot henne.
    Sen är det ju givetvis upp till dig att fostra DIN dotter som som DU/C vill.

    Glöm inte att du får tycka och tänka precis hur du vill...men andra får oxå tycka och tänka precis som dom vill - tänk om vi alla var lika :-o

    *kram*

    SvaraRadera
  2. Anonym, ja naturligtvis får andra tycka och sänka och gärna säga vad de vill, det är bara utvecklande. Det finns ju en anledning till att jag bloggar och gör den offentlig. Jag vill ha andras tankar.

    Angående det där med att bli tvingad och tjatad på. Tja, jag vet inte om det är så himla nödvändigt att jag gör det för att hon ska vänja sig vid det. Det görs säkert redan på dagis ibland. Ska jag förresten vänja henne vid att göra som folk säger om de tjatar på henne? Det verkar inte helt rätt, det är väl bättre att hon vänjer sig vid att fundera på om argumenten håller?
    Jag blir lite nyfiken på vem du är :-)

    SvaraRadera