-->

torsdag 17 juni 2010

Jag är en fejk-tjej...

...eller ja åtminstone känner jag mig som det. Vi var och såg sex and the city på bio, jag och några andra tjejer.
Salongen (en stor salong) var fylld med tjejer och någon enstaka man. Det pratades och skrattades under hela reklamen, men sedan, då man förväntade sig att det skulle tystna, alltså när filmen började, ja då fortsatte folk att prata. Gör man verkligen det på bio? Bör man inte vara lite tyst då för att inte störa andra människor? Pratades, ja det skedde och det skrattades, på många ställen där jag inte alls insåg det roliga, men det säger mer om mig än om dem.
Det åhades och ojades och ahades en hel del, förutom babblandet. Det var ju en tjejfilm och tjejfilmer innebär snygga karlar i mer eller mindre beklädnad. Ett unisont åh for genom salongen såfort man såg en bit man och wowet som for som en våg då man såg en rumpa ska vi inte ens tala om. Jag kan inte för mitt liv tänka mig att män sitter och låter så och om de hade gjort det så hade de förmodligen fått sig en rejäl skopa för att de är sexistiska, eller objektifierar kvinnor. Vi kvinnor, ja vi får göra det, det är ju mest en kul grej, eller?

Nu kommer vi till kläderna. Jag tycker att de har rätt fula kläder i filmen, men även där hörda man enstaka wow och åh mm. Efteråt kommer jag inte ens i håg vad de hade på sig.

Det droppas modenamn och kändisnamn genom hela filmen och jag vet knappt vem någon är. Jag hoppas att jag helt enkelt är så oinsatt i de ämnena att jag missar att hela filmen är en parodi på den världen. Är den det, eller är det en film som man ska ta ens lite på allvar?
En bra film till en underbar film var betyget som jag hörde andra ge den. På något sätt så hoppas jag att de som inte höll med om det liksom jag bara var tysta, och inte att de inte existerade.

Jag vet inte vad det är so m får mig att känna mig så olustig, kan det vara att jag tar filmen på så stort allvar?
Jag ogillar att man objektifierar människor, oavsett om det är män eller kvinnor. Jag ogillar att utseendet ska anses vara så viktigt, att kroppen ska ha en viss form, att kläderna ska ha vissa märken. Jag ogillar att tjejer ska vara på ett visst sätt och män på ett annat.
Ännumer så ogillar jag att tjejerna i biosalongen beter sig som de gör, det får mig att känna mig... ja vad känner jag? Jag vet inte.

4 kommentarer:

  1. Jag håller med dig i mycket. Jag pratar inte heller på bio... Åhhar och ojar mig verklugen inte. Satt till och med och rodnade lite ibland. (ja, jag är pryd :-))
    Tyckte inte heller kläderna var nåt att hänga i julgranen.

    Men,
    jag gillade filmen, tyckte den var rolig och bra. Jag tror man får ta det för var det är. Ytligt, javisst. men varför inte??

    SvaraRadera
  2. Haha, längst ner i denna bloggen så görs det reklam för brasiliansk vaxning. Är det något du står bakom?

    ;-)

    SvaraRadera
  3. hahaha! Den brasilianska vaxningen är inte helt min stil, nej :-D
    Jo filmen var lite rolig, jag ångrar inte att jag såg den, men jag tar den på för stort allvar. Jag trodde nog att det skulle vara lite me budskap i den, men den är absolut lättsedd. Hade jag befunnit mig i en annan situation, utan åhande tjejer, så hade jag förmodligen tyckt att den var bätte.

    SvaraRadera
  4. Tur att det viktigaste av allt inte var filmen utan det fantastiskt trevliga sällskapet! Särskilt på fikan efteråt! :)

    SvaraRadera